Kära dagbok,
Nu är älgjakten igång igen. Som jag har längtat! Vi var ute
och pangade lite i skogen i helgen. Det var upplagt för en riktig kanondag: soligt väder, inga mygg, välfylld fickplunta, tre rejäla
korvmackor i lunchlådan och varken Silvia eller gymägaren var med.
Tyvärr var det ont om älg. Det är alltid lika trist när man
inte har något att göra ute i skogen, så jag tröstade mig som vanligt med
pluntan. Efter några timmar – och minst en kvarting – hörde jag till
sist en älg som kom lufsande genom snåren. Jag ryckte fram bössan och brände av
ett par välriktade skott.
Nästan genast insåg vi att nåt inte stod rätt till. Älgar
ylar inte på det viset.
Först trodde jag att jag råkat skjuta en av jakthundarna av misstag, och det blev lite dålig stämning i
jaktlaget. Men snart nog visade det sig att det bara var Johan Åsard som var
ute och smög i buskarna. Tyvärr blev det bara ett köttsår och han kommer förmodligen
kunna gå igen redan före jul.
Måste sluta dricka så
mycket när jag sitter på pass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar