Kära dagbok,
Jag börjar bli mer och mer övertygad om att det var ett
misstag att låta Madde gifta sig med den där katoliken från Amerika. Han gör
mig besviken om och om igen. Under senaste stormen vägrade han hjälpa mig att
lura upp gymägaren på taket, och nu visar det sig att Madde väntar en flicka.
Hur jävla svårt ska det vara att producera en son? Är ett
barnbarn utrustat med en y-kromosom för mycket begärt? Jag menar, jag betalde
deras bröllop. Lite tacksamhet vore på sin plats.
Men det kunde kanske varit värre. När jag utgöt mig för Juan
Carlos på Messenger igår sa han att han var beredd att byta svärson med mig närjag vill.
Fast det är ju klart – Juan Carlos är ju katolik själv, så
det stör väl inte honom.
